Vad skönt det är att få krypa ner i sin säng så här på kvällskvisten och kunna reflektera över dagen.

 

Som jag tidigare skrev så skulle jag filma mitt gymnasiearbete med Therese som hjälp. Jag har inte fått filmerna än, men det lilla jag fick se på kameran verkade riktigt bra faktiskt :)
Bra ljus, bra kameravinklar och jag tyckte faktiskt inte det var så otroligt hemskt att se eller höra sig själv. Men vi får väl se sen när jag ska börja klippa i det, kan ju hända att skämskudden dyker upp! xD

 

Fast jag tror faktiskt att det kan bli en riktigt bra trailer, är lite ("lite") taggad på att få filmerna och få sätta igång med klippningen och ljudsättningen :D

Sen någon gång i framtiden blir det kanske att filma hela, så att det faktiskt blir en kortfilm som tanken var från början! ;p

 

Men det här är ju faktiskt nog första gången jag filmar på ett mer proffersionellt sätt och faktiskt agerar på riktigt framför kameran! Det var ju ganska så mycket annorlunda än att stå på teaterscenen. Och enligt mig är det nog en större utmaning på sätt och vis att spela framför en kamera än framför en publik.

För mig kom känslorna inte lika naturligt när jag visste att bara några decimeter från ansiktet så var det en filmkamera som rullade. Däremot kändes det mer äkta att filma i en lägenhet, det blev mer realistiskt på det sättet då man faktiskt befann sig i ett rum. På teatern har du ju oftast inte det, bara rekvisita som förtydligar en viss miljö.