Måste sett sjukt roligt ut!

Fick typ ett litet dampanfall tidigare idag, inget vi sådär behöver gå djupare in på eftersom det är löst nu, som tur är. Eller, tur för den personen det gällde, haha. Kan inte riktigt påstå att jag alltid är snäll och gullig... 
 
Nä, men vi byter ämne! Tanken var ju att vi skulle fota på teatern idag, men så blev det ju icke. Therese var sjuk och två andra dök inte upp, så det blir uppskjutet till nästa vecka. Håller tummarna att alla kommer då!
Jag åkte ju dit med en kort-kort klänning som jag kände mig så otroligt obekväm i. Gick och drog ner den hela tiden för att jag var så rädd att showa för mkt, haha. Måste sett riktigt roligt ut, men vad gör man inte för teatern? Måste man ha scenkläder till sin karaktär så måste man ;p Men, jag hoppas därför att alla kommer nästa gång, har ju inte lust att komma i den där kort-korta kläningen en gång till i onödan!
 

Trots allt kaos så gick det väl bra

Okej, jag måste faktiskt erkänna och säga att dagens föreställning för pensionärerna gick hyfsat bra. Vi kunde faktiskt inte ha gjort mycket bättre än det vi gjorde med tanke på att 3 personer fattades när vi spelade upp. Fast det gick som det gick, var kanske en bra improvisations övning ist ;)
Fast dagens nervositet som jag hade under dagen var väl lite väl överdrivet, jag menar, jag genomförde föreställningen och även om den inte blev perfekt så verkade pensionärerna uppskatta den. Och det är det som är meningen, att spela teater som påverkar och berör, inte en felfri pjäs.
Dessutom så verkade alla andra i gruppen relativt lugna, vilket var skönt eftersom det smittade av sig på mig :) Nästa gång får jag försöka vara mer lugn jag också, tänka att det löser sig på ett eller annat sätt. 99,9% säker på att det inte kommer inträffa, för oavsett hur förberedd jag är så kommer jag nog aldrig själv inse att jag är redo xD

Nu går det inge vidare...

Nej, nu är det bara skit.
Fick veta idag av Yvonne att en person har hoppat av teatern, suck! -.-
Tänker inte nämna något namn, men det är så typiskt när vi nästan var tilläckligt många! Och ifall vi inte hittar någon innan sommarens slut så kommer det nog bli att repa in en annan pjäs.. Vilket är lite synd eftersom allt arbete har då varit förgäves. Plus att sen är man ju ledsen eftersom det var jag som hade skrivit pjäsen, så det blir lite som att lägga ner ett arbete som man inte har fått färdigställa eller visat upp.
Men, men, inte mycket att göra åt, man kan ju inte tvinga någon att vara med. Även om man ibland skulle vilja :p
Aja, får se vad som händer på söndag eftersom vi nog lär prata om det då....
 

Lite sena bilder från föreställningen

Min kompis Therese var ju och filmade våran monologföreställning och jag har äntligen tagit mig tid och tittat på den. Asså fy vad hemskt! Haha, jag gjorde så många misstag första föreställningen, alltså den föreställningen som hon filmade xD Men, men, publiken märkte ju inte nått bara för att jag gjorde det :p
Fast jag tänkte iaf bjuda på lite bilder när jag var på scen och spelade, och varför bilderna har så otrolig dålig skärpa beror på att de är allihopa screenshots från filmen :p
 

Don Giovanni

Asså shit vilken bra föreställning!! Alla skådisar var så otroligt duktiga och begåvade. Trots att alla nog är i 20-30 års åldern så lyckades de bra med att spela 12-åringar.
Den var riktigt rolig, men desto mer jag tänker på den desto mer hemsk inser jag att den var. Den har verkligen ett dolt budskap. Om ni får möjlighet, se den. Menar det verkligen, den var helt fantastisk och måste ses!!
 
Aja, vad händer annars idag då? Jo det är ju första april och facebook bombarderas ju verkligen av dåliga april skämt. Haha, typ som att Eric Saade skulle designa tillsammans med RFSU kondomer xD
Själv har man faktiskt blivit lurad, både av sin brorsa och en gammal barndomsvän. Men jag ska nog få min hämnd, iaf på brorsan. Ska bara komma på nått bra... Åh jag kan ju säga att jag såg en älg i stan! :D Den kör vi på ;)

Bilder från sista föreställningen

 

Mitt hår är konstigt också, ur SKAP

"Mitt hår är konstigt också" var namnet och även ett citat från min monolog.
Idag var sista föreställningen, nu är det slut. Känns tråkigt men samtidigt skönt, minns första dagen då jag fick beskedet om vilken monolog jag skulle få spela. Minns den så väl.
Förresten, ni vet ju inte ens vad min monolog handlade om!
Haha, kanske ska ta en liten sammanfattning för er som inte lyckades komma? ;)
 
Min monolog handlade om en 14-årig tjej som hette Tove och som var mobbad i skolan.
Hon blev kallad "jävla tjejbög" och fick ofta höra kommentarer om hur ruffsigt och konstigt hennes hår såg ut av Joakim som gick på samma skola som hon. Däremot tog hon inte åt sig av allt mobbarna kallade henne för, så länge hon visste vem hon var så spelade det ingen roll vad de sa.
Tove hade inga vännner i skolan förutom hennes fysiklärare Daniel.
Monologen handlar i princip om det och beskriver även en specifik händelse som jag inte riktigt orkar gå in detaljerat på :p
 
 
Bjuder på mer bilder imorgon, så just nu får ni istället bara se affischen som jag gjorde till föreställningen ;)

Jag fick blommor igår

Första föreställningen för skrivare, rock & soul och musikproduktion i årskurs 2 gick hyfsat bra igår. Jag var riktigt nervös eftersom författarna av monologerna skulle komma, det är alltid lika nervöst att höra vad folk tycker. Särskilt när det är författaren som är grunden till ens monolog!
Men jag lyckades ta igenom mig föreställningen hyfsat bra, det var väl några småfel jag gjorde som jag lyckades rätta till den andra föreställningen på kvällen.
Författarinnan till min monolog verkade ändå hyfsat nöjd med mitt arbete, fast egentligen så är det väl jag som ska vara nöjd med hennes arbete. För om jag inte hade haft hennes grund att stå på så hade jag nog inte kommit någon vart i detta arbete.
 
På kvällen då familj och vänner kom gick allt felfritt, jag missade ingenting. Det enda som kanske saknades var väl lite mer känsla, men det verkade inte som om publiken tänkte på det.
Jag blev så otroligt rörd då en äldre man kom fram till mig, kollade rakt in i mina ögon och sa "vad duktig du var". Det kändes verkligen som att det kom från hans hjärta rakt in i mitt, för jag hörde och såg på hans ögon att det var inte något som han slängde ut till allihopa. Det var verkligen riktat till mig, och det var så himla skönt att höra. Att någon var nöjd med mitt arbete.
För innan har jag kännt att min monolog inte riktigt har utmärkt sig bland alla andras monologer, den har försvunnit in i mängden för att den inte har varit lika extrem som vissas är. Men jag känner inte så längre, min monolog kan folk relatera till, men de kan de inte till dem monologer som är extrema.
Varför jag nämnde om den här äldre mannen var väl egentligen för att han på något sätt påminde om min farmor och farfar. Han liknade min farfar i utseendet och hade precis samma ögon som han, men han pratade på ett lungt och sansat sätt, precis som min farmor alltid gjorde. Därför kändes det som att det var min farmor och farfar som stod framför mig och sa att jag var duktig.
Det här kan låta jättesjukt för vissa, det förstår jag verkligen om det gör eftersom både min farmor och farfar har varit döda i några år nu. Men det kändes verkligen som om båda stod framför mig....

Backstage

Så här fint det ut bakom scenen när vi inte spelar, fint va? ;)
Jag har precis kommit av scenen och spelat upp min monolog för ettorna som går teater, bild & form och musikproduktion. Gick riktigt bra, mycket bättre än förra gången. Så otroligt glad och lycklig! Denna publik var inte alls lika stel som föräldrarna och kompisarna var igår, haha!
Nu väntar jag bara tills jag ska ut igen och gästa Joels monolog. Eller det kanske jag inte får säga... glöm det jag sa och låtsas som ni inte har läst det! ;p

Premiär!!

Som ni redan märkte i förra inlägget så var det ju som sagt premiär. 
Förutom att jag gjorde en massa småfel så verkade det ju ändå inte som om någon i publiken märkte det. Det är ju bara jag som märker det men det påverkar hela ens spel.
Men trots mina småfel så var det en person som kom fram till mig och berättade att hon hade börjat gråta när jag hade spelat, blev så otroligt rörd och glad när jag fick höra det. Det betyder så otroligt mycket när någon säger det.
Tänk då vad jag kan åstadkomma utan småfelen och då jag själv känner att det blev perfekt!!
Men imorron måste det bli bättre, för då är det skolföreställningarna. Jag är mer nervös inför dem än när det bara var för släkt och vänner. För jag känner ju inte alla i skolan, har bara stött på vissa i korridoren. Fast varför bryr jag mig mer om vad de i skolan tycker än de jag känner? Skumt är det men tyvärr sant...
 
 

Kill me, please!

Det är så här jag känner just nu. Idag är det för i helvete premiäääääääääääär!!!
Just nu bubblar kroppen av adrenalin, adrenalin som jag inte vet vad jag ska göra med. Jag vet inte om jag vill skratta eller gråta, skrika eller le, eller bara dö.
JAG KAN INTE FATTA ATT DET BARA ÄR NÅGRA TIMMAR KVAR!!! :D D:
Det är idag det gäller, jag har tränat och förberett mig i flera veckor för den här dagen. Jag vet inte hur många timmar jag har lagt ner på monologen, detta för att det sedan ska vara över på 10 minuter. För att sedan återuppleva denna känsla 7 gånger till. På fredag är sista föreställningen, totalt 8 föreställningar på 5 dagar.
Känns som om det bara snurrar i huvudet just nu, vet inte vad jag ska säga.
Låt det bara gå bra idag!

mot skolan på en lördag

Godmorgon på er! Sovit gott? Vad har ni för planer inför dagen?
Själv sitter jag redan på tåget till skolan, och ja jag vet att det är lördag så jag har inte blandat ihop dagarna. Jag är på väg till skolan för att träna teater eftersom vi har premiär imorgon för allmänheten. Kommer vara där hela dagen idag, från 11-17. Sen blir det att åka dit tidigt imorron också för att fixa allt innan föreställningen som är kl 15.00.
Så kan ju säga till er allihopa om ni är sugna på att dyka upp så är det bara att komma till pannrumsteatern vid fryshuset kl 15.00 imorgon! :)
Vi kommer spela hela veckan så jag publicerar alla tiderna vi ska spela när jag kommer hem ikväll!

Första monologrepet!

Idag var allra första monologrepet i skolan :) Vi satt och läste upp våra monologer var och en på scenen och agerade i talet (kan man säga så?). Tyckte det gick riktigt bra för att vara första gången jag läste den högt, annars har jag bara suttit och läst den tyst för mig själv på tåget :p
Åh är så otroligt spänd och ivrig över att få spela upp den! Har så otroligt många idéer vad jag kan göra, sen är det bara försöka få teaterläraren att acceptera dem :p Hehe, det är en annan sak om hon gör eller inte! Fast det tror jag nog att hon gör, om hon bara försöker tänka från mitt perspektiv så kommer hon nog gilla idéerna, hoppas jag! ;)
 
Men, men jag måste sova nu, försöka sova i alla fall. Man vet aldrig hur tandvärken blir -.- Hur som helst, god natt alla mina underbara läsare!! 

Besked av monolog...

Äääääntligen fick jag besked vilken monolog jag fick!
Tyvärr fick jag inte mitt förstahandsval eftersom två andra också hade önskat den, varav då en fick den vilket inte blev jag. Däremot är jag ändå glad, min teaterlärare tog beslutet att jag istället fick mitt andrahandsval för tydligen hade hon sett den mer passande än mitt förstahandsval. Så det kommer nog bli bra i slut ändan, lärarna vet ju ändå bäst eftersom de har mer erfarenhet och kunskap. Plus att jag tror att den monolgen jag fick kan jag göra riktigt bra.
Något som jag vet att jag däremot måste jobba med är att inte få den tråkig. För det är i princip det värsta som kan hända, att jag får publiken att somna. Min monolog är tyvärr inte så dramatisk utan mer som en berättelse, och det kan tyvärr bli ganska tråkigt att bara sitta och lyssna på en som pratar. Men på något sätt ska jag nog lyckas få den intressant och underhållande. Det är väl bara att strippa lite på scenen så vaknar nog publiken? ;) Haha nej, jag driver! Hade inte tänkt att göra det, plus att det skulle nog inte vara så passande eftersom monologen är ganska deppig och djup.
Fast däremot är slutet riktigt hoppfullt och inte så deppigt, det är en riktigt upplyftande monolog om jag jämför med de andra. I de flesta andra monolgerna gick det bara ner, ner och ner. De slutade inte bra men hade ändå ett dramatiskt, spännande och oväntat slut. Denna monolog jag fick och ska spela börjar ganska deppig men slutar riktigt hoppfullt :)
Åh är så otroligt taggad att få träna och börja arbeta med den på tisdag nästa vecka, kan knappt bärja mig!! :D
 
 

Repa scener och impro

Ska nu bara äta lunch och sedan drar jag till mormor :)
Blir tyvärr bara inte att stanna så länge eftersom jag måste vara på teatern vid 17.
Undrar vad vi ska göra idag? Blir säkert att repa lite scener och göra improvisations övningar :) Haha det brukar vi typ alltid göra, börjar bli en vana ;) Fast det gör inget, jag kan säkert göra det 100 gånger och fortfarande tycka det är lika kul!! Däremot hoppas jag att vi gör någon annorlunda improvisations övning idag som vi inte gjort tidigare, för jag har märkt de senaste gångerna att våran kreativitet och spontanitet inte har varit på topp, hehe :p Vet inte riktigt vad det beror på men idéerna ploppar inte upp lika lätt som de gjorde förrut. Förhoppningvis är det bara tillfälligt och inget långvarigt! ;)
 
 

Fröken Julie på Strindbergs intima

Var idag och kollade på monologföreställningen av Fröken Julie på Strindbergs intima teater med teaterklassen från frysen :)
Den var minst sagt annorlunda!! Den var väldigt nyskapande och modern på grund av tekniken som användes, i vissa delar av föreställningen kändes det mer som om man kollade på bio än en teaterföreställning. Skådespelerskan Anna Pettersson var väldigt skicklig och mycket duktig på att agera och skifta mellan de olika karaktärerna i pjäsen.
Fast trots allt detta så blev den tyvärr långtråkig efter ett tag och man slutade att lyssna.. Anna kunde alla repliker i nästan hela fröken Julie och enligt mig blev det för överväldigande och för mycket text att ta in. Dessutom hade hon ett ganska högt tempo vilket gjorde att man inte riktigt hann att reflektera över vad hon sagt, vilket man många gånger behövde eftersom språket inte var särskilt mordernt :p Däremot tror jag å andra sidan att det skulle blivit ännu långtråkigare ifall hon inte hade haft ett högt tempo och hade sagt varje replik var och en för sig.
 
Pratstunden som var efteråt med Anna efter föreställningen tyckte jag ändå var väldigt intressant, jag tycker alltid det är lika kul att höra andra skådespelare om hur de förbereder och skapar en föreställning. Fast den största anledningen till varför jag lyssnade så noga var för att vi teatrare på frysen snart ska börja repa monologer, och jag tyckte därför att det kunde vara nyttigt att få en del råd och tips från henne om hur man kan fånga publikens intresse. För det svåraste som finns är att spela en monolog och samtidigt hålla den intressant för publiken. I en monolog är du själv på scenen och har inget stöd från någon annan, det är bara du som pratar och agerar vilket gör att publiken analyserar dig från topp till tå. Jag börjar bli nervös redan nu fast det är i februari vi ska spela upp, det är flera månader kvar dit! Varför är jag då nervös nu? Ibland tycker jag själv att jag är riktig konstig, men det är väl alla på sitt eget lilla sätt? ;) Haha! Men, men det ska nog gå bra, vi har lång tid på oss att repa och förbereda oss. Så det borde nog inte bli några problem! ;D

Eftermiddags casting

Var på casting idag efter skolan, vet inte riktigt vad jag provspelade till för roll eftersom provspelningen handlade om att enbart visa sina improvisationskunskaper ;)
Däremot vet jag inte om det var till min fördel att det var impro eftersom jag personligen tycker att jag agerar bäst med manus, men det är bara att hoppas på det bästa att de hör av sig :) Mitt mål med improvisationen var att utmärka mig från alla andra, göra något som stack ut. Improvisationen handlade om att vi skulle hålla ett telefonsamtal med någon och att det sedan skulle bli en vändpunkt i samtalet. Eftersom vi gick in i grupp så märkte jag på de andra att de flesta hade valt någon typ av relationssamtal, exempelvis att ens partner dumpar en över telefon. Därför tänkte jag att jag skulle välja något helt annat, jag valde därför att prata om utomjordingar xD Haha, jag har ingen aning om vart jag fick idén ifrån men jag hoppas att den stack ut, på ett positivt sätt ;)

Osedd bild från spökhuset

Haha hittade en bild idag på fb från spökhuset som var i helgen, haha shit ser knappt ut som jag!
Eller man ser ju att det är jag men jag ser helt tom ut i blicken och väldigt frånvarande ut trots att jag tittar rakt in i kameran :P
Fast det är ju bara positivt eftersom mitt mål var att få till just den blicken :)
 
 
 
 

Spökhuset 2013

 

Here we go again!

Då var det snart dags att dra till spökhuset och skrämma lite barn, och vuxna ;D
Bjuder på lite bilder från tidigare år! :)
 
2009 - Vampyr
Usch, skäms så jävla mycket för denna bild!! Haha fattar inte att jag lägger upp den på bloggen, men men man måste ju bjuda på sig själv :) Skönt bara att fjortis perioden bara varade i ett halvår eller någe sånt ;)
 
 
2010 - "Oskyldig" flicka
Denna karaktär var nog den minst skrämmande jag har gjort, någonsin. Tyvärr gjorde den inte heller så läskig effekt...
 
 
2011 - Red Riding Hood
Denna roll var egentligen inte så utmärkande utan kändes mest som en blandning av karaktärerna från 2009 och 2010 :P
 
 
2011 - Psycho nurse
Psykad sjuksköterska, fy tusan vad rolig den var att göra!! Den hade inte så läskig effekt men var riktigt kul att göra, en av mina favoriter! :)

Tidigare inlägg Nyare inlägg