Källa: msn.com

 

Vet att jag ser lite rolig ut, men det är bara för att jag hade tänkt testa locka håret på ett lite annorlunda sätt för att se om lockarna håller längre.

Jag har kollat på lite youtube klipp och många sätter upp lockarna i hårnålar precis efter dem har lockat en hårslinga, tydligen ska detta göra att lockarna håller längre. Jag tror nog att det kan stämma eftersom man genom locktången värmer upp håret och genom att sen sätta upp dem i hårnålar så får de svalna i den formationen man vill att de ska vara. För det har jag själv märkt att det är en rätt så stor skillnad om du bara håller i lockarna och låter de svalna i handen än om du bara låter de falla på en gång.

 

Lägger upp ett sjukt bra klipp nedan där jag lärde mig om metoden!

 

 

Skriver senare ifall jag tyckte att de höll längre än vanligt! :)

Johanna Nirum la den 10:e april upp ett inlägg på facebook, något som borde uppmärksammas och något som jag tycker alla borde läsa!

Läs hennes inlägg nedanför:

 

Jag får ofta höra att jag ser ut att vara 16, men 11, kom igen va?

 

Var till Kista igår med Therese och shoppade, blev att köpa en sån där baby lips, och jag är helt såld!

Älskar den!
Bästa läppbalsamet någonsin, helt värt pengarna!

Kostade ändå barra 40 spänn på åhlens, så det var ju ingen förmögenhet jag betalade.

 

Men trots att jag bara har använt det en dag (knappt det) så märker jag stor skillnad om jag ska jämföra med lypsyl lr aco som jag har använt förut.

 

5/5 stjärnor och stor rekommendation till alla er som har torra läppar!

 

För er som går in och läser min blogg från mobilen förstår jag kan få en chock över hur den ser ut.

Den ser mycket annorlunda ut i mobilen jämfört vad den gör på datorn.

 

Därför tänkte jag förklara varför.

Det är så att blogg.se, där jag har min blogg regristrerad, har utvecklat en ny mobilvy som gör det lättare att besöka bloggar som är regristrerade hos blogg.se när man har dålig uppkoppling till internet.

 

Jag förstår tanken med det hela, absolut. Det är ju jättebra att man kan besöka min blogg när man har dålig täckning. Jag tycker däremot att det är lite synd att man inte får se designen på bloggen, detta eftersom jag personligen tycker att designen är lite det som definerar en blogg.

Innehållet har självklart den största delen, men jag tycker att det är lite tråkigt att alla blogg.se:s bloggar ser likadana ut i mobilen. Men å andra sidan gör det kanske att man fokuserar mer på innehållet?

 

Kom till första teater lektionen relativt tidigt imorse, typ en kvart innan vi började.

Sedan kom teaterläraren och satte sig brevid mig och pratade innan lektionen började.
Förut tyckte jag verkligen inte om min teaterlärare, kändes som om hon ville kontrollera för mycket och inte lät en själv utvecklas. Men jag måste få säga att den uppfattningen har förändrats enda sedan jag började trean. Hon har förändrats, vilket är riktigt skönt eftersom det faktiskt känns kul att ha teater igen :)

Plus att jag har väl själv mognat lite, jag kan ta till mig av vad hon lär ut på ett helt annat sätt. Ofta när jag inte tycker om någon så väljer jag medvetet att inte lyssna, för att jag ofta antar att det personen säger är ointressant och oviktigt. Men nu har jag börjat kunna ta till mig av vad läraren säger och arbeta utifrån det och på så sätt skapa och arbeta fram egna former utifårn det jag lärt mig från henne. Det är faktistk riktigt häftigt när jag tänker efter, känns som om jag verkligen utvecklas och lär mig!

I alla fall, så vi pratade innan teaterlektionen, och det jag uppfattade av det hon sa så facinerades hon av mig. Även om hon inte använde exakt dem orden, så kändes det otroligt gulligt att det var så hon menade, för jag tror iaf att det är något positivt :p
Hon berättade att hon tyckte att jag var så trygg i mig själv och att jag bottnade i mig själv, jag har på något sätt en sådan otrolig drivkraft. Hon sa också att hon tror att det kommer va till min fördel i teatervärlden att jag dessutom är så smärt och smidig i kroppen. Dock anmärkte hon lite på mitt dåliga sätt att ta koreografi, men det vet jag redan om, hahah, är urusel på det xD

Jag tänkte inte så mycket mer på det under dagen förrän nu ikväll då Jörgen nämnde att han tyckte att jag är otroligt duktig på att spela teater.

Även om jag är lite perfektionist och vet att jag skulle kunna göra vissa saker bättre, så utvecklas jag hela tiden. När jag tänker tillbaka från tidigare teaterproduktioner så har jag växt otroligt mycket, och om det inte var för de tidigare teaterproduktionerna så skulle jag aldrig ha kommit så här långt som jag nu har kommit.

Förut blev jag otroligt besviken över att jag inte fick plugga teater i jakan (deras teaterlinje las ner för att det var för få sökande), och nu går jag sista året på frysen och har lärt mig otorligt mycket inom skådespeleri. Nu ser jag det som en omöjlighet att komma in på högskola, men vem vet var framtiden leder än? Även om jag inte hamnar på höskola så kanske jag hamnar någon annanstans? Vem vet? ;)

Lägger upp en gammal bild, var så ful idag så ville knappt se mig i spegeln. Håret var fettigt och kaos, sminkningen var dålig, det enda som kanske var någorlunda snyggt var sotningen. För första gången lyckades jag få till en svart sotning, utan skimmer, som blev jämn! :D Lyckan som uppstår, obeskrivlig! Lyckas nästan alltid få den fläckig annars, även om kanske ingen annan tänker på det så gör jag det. På söndagar brukar jag ju få chans att testa lite olika sminkningar och sotningar eftersom min roll jag spelar på teatern i kungsängen är en sån karaktär som sminkar sig väldigt mycket och är mån om sitt utseende. Så det är ju kul att få testa på lite nytt :) Brukar annars vara så feg och hålla mig till det jag vet att jag kan, vilket är lite tråkigt. Fast ibland kan jag få impulser att jag ska pröva något nytt, som för någon vecka sedan fick jag för mig att jag skulle testa lösögonfransar. Det slutade i en katastrof. Ögonfransarna passade för det första inte så jag fick klippa till dem, sen var de ju dessutom omöjliga att få på! Eller de kom på, fast på fel plats. Så, aldrig mer lösögonfransar, det har jag lärt mig! Får istället beundra dem som bemästrar färdigheten....

När jag var och väntade på bussen i Kungsängen så kom det fram en man i 25-års åldern som frågade hur mycket klockan var, jag tog upp mobilen och svarade vänligt vad klockan var.

I nästa fråga undrade han om jag någon gång hade blivit dumförklarad. Jag blev väldigt ställd av frågan, man är så ovan att folk vid bussen pratar med en och sen när någon ställer en sån ovanlig fråga så blir man lite chockad. Jag hade ingen aning om vad jag skulle svara, för jag vet faktiskt inte. Jag vet inte om jag någon gång har blivit dumförklarad. Jag tror inte det iaf, inte vad jag vet eller minns, eller så har jag blivit dumförklarad utan att jag ens har fattat, och bara det kan man väl dumförklara mig för?

 

Iaf hann jag inte svara på frågan innan han satte sig brevid mig och började berätta om halva sitt liv. Han var inte otrevlig på något sätt utan verkade rätt så snäll. Vi hade ett ganska trevligt samtal innan bussen kom.
Eller det var trevligt innan han började prata om det han störde sig på. Då tyckte jag att det började bli lite, obehagligt. Han berättade att han hade ADHD och tydligen var det folk som ofta dumförklarade honom, vilket jag tyckte var helt bissart! Hur kan man ens gör så? Sen när han började förklara ännu mer så förstod jag bättre. Han berättade att han ofta blev arg på folk som bråkade så han kunde då börja slå dem, för slåss kunde han, det sa han klart och tydligt. Snacka om att jag blev chockad när han sa det! Tyckte stämmningen var ganska otäck när han sa det. Jag blev då väldigt försiktig med vad jag sa, ville verkligen inte göra honom arg. Kändes som att gå på ett minfält. Har hört att vissa med ADHD kan ha aggressionsproblem, men har däremot aldrig träffat någon som haft ADHD som har haft svårt med att kontrollera sin ilska. Då förstod jag varför vissa kanske hade dumförklarat honom.

 

Även om jag absolut tycker det är fel med våld, så tycker jag däremot inte att man får dumförklara någon med ADHD lr med aggressionsproblem. Tycker samhället och vissa människor är hemska, bara för att man har en diagnos så kan man inte bara gå och dumförklara dem?

Även om det var otäckt då han berättade att han kunde slåss, så kändes det på något sätt fint att han berättade det till mig. Han verkligen öppnade upp sig till mig, berättade om halva sitt liv, och det berättade han till en främling han just träffat. Det är något jag kallar mod! Något som de flesta svenskar saknar... inklusive jag!

Före:

Hejsan hoppsan!

Ska försöka att fixa en ny design, får se hur den nya blir, har inte riktigt börja göra den men har en bild i huvudet om hur det ska se ut. Antingen så kommer den bli riktigt, riktigt snygg, lr så kommer den bli kaos. Det finns risk för att den kommer se lite kaotiskt ut med tanke på att det är väldigt mycket mönster och sånt, men, men, det kan ju vara kul att testa lite nytt ;)